Jag vill

jag tjatar o ber
men inget hjälper
de är min drömm o de jag vill...
men inte fan bryr sej nån.

jag trodde på dej!

att de va mej du ville vara med
att du brydde dej om mej
men jag var visst bara där undertiden...
fan...

han <3

han är underbar
för underbar för mej...

...

Jag pallar inte mera
vill inte vara kvar
kan nån ta mej härifrån
jag vill inte tillbax bara.

<3

Förstår ni inte vad ni gör?

Ni gör så det inom mig sakta dör

Mitt humör inte är på topp

O jag tappat allt mitt hopp

Förstår ni inte att jag älskar

Det ni just nu försöker ta ifrån mig

Förstår ni inte vad ni gör?

Och det inom mig sakta dör!


varför?

om jag nu har en blogg som jag vill att vem som helst kan läsa
där jag vill kunna skriva av mej så ni vet vad jag tänker
men det går inte
för då söker jag bara uppmärksamhet och dom runt mej blir ledsna
varför ska jag behöva hålla allt inne och må sämre själv?
varför får jag inte tala om hur jag mår?

jag gillar inte att prata man får bara dumma kommentarer då..
men men de är väll så livet är,

en ensam sak som ser helt anorlunda ut mot vad det är...

vad är meningen?

allt som kändes så bra
det bara rasa...
jag vill inte mer snälla
hur ska jag göra
jag vill ha ett slut
men inte något stopp...

H e l v e t e t . . .

jag vill aldrig mer dit igen...

Fan...

nu pallar jag inte mer...

så sant ...

snälla allt jag vill är att få min älskade Gisza Vem ox tillbaka hon betyder allt för mej :(
kan inte förstå att hon är borta...
Tyck vad fan ni vill mej jag kommer aldrig kunna släppa henne, hon räddade mitt liv!
och säg aldrig till mej att det bästa för mej är att släppa henne, för de kommer jag aldrig kunna göra, och jag mår inte bättre av att ni säger så :/

trodde jag ja...

2009 började helt hemskt och fortsatte på samma vis...
allt gick bara fel och inget fungerade...
det är ett år som jag inte vill minnas,
jag måste säga förlåt till ALLA!
jag hamnade helt fel i mej själv.
14 år och man har varit i stallet hela livet men så under januari så blir stallet de värsta på jorden och du fyller 14 och du får vara en vecka i sälen med massa killar då ändras allt.
min syn på livet ändrades jag insåg att de fanns annat än hästar.
Gisza va fortfarande de bästa men stallet de värsta så där blev de fel och stallet las ner mitt i alla gisza såldes.
jag blev ännu mer vilsen och konstig.
jag bestämde mej för att lösa de men de funkade inte utan blev värre.
inget svar om gisza. inget.

träffa nya vänner som inte kalla mej ful, fet och sa att jag borde gå och dö.
de ändra min syn lite, iväg till thailand och får de värsta svaret som är möjligt min gisza stannar i stockholm.
men nu har jag insett de kanske behövdes,
en sak som försvann nu behöver jag inte undra mer utan vet.
jag får leva med de jag kommer aldrig glömma henne och älskar henne massor men jag måste vidare.
men de känns som om de börjat lösa sig på riktigt jag har insett att jag måste hitta mej själv sluta gömma mej och ta tag i livet.
2010 ska lösa sig ska bli ett år jag vill minnas och som andra vill minnas med mej.
och då inte som dom minns mej de här året för jag varit en liten dryg fjortis som hängt med falska vänner.

en dröm...

I feel these 4 walls closing in
My face up against the glass
I'm looking out...
Is this my life I'm wondering
It happened so fast
How do I turn this thing around
Is this the bed I chose to make
Its greener pastures I'm thinking about hmm
Wide open spaces far away

All I want is the wind in my hair
To face the fear but, not feel scared


Wild horses I wanna be like you
Throwing caution to the wind
I'll run free too
Wish I could recklessly love, like I'm longing to
Run with the wild horses, run with the wild horses!

I see the girl I wanna be
Riding bare back, care free along the shore
If only that someone was me
Jumping head first headlong without a thought
To act and damn the consequence
How I wish it could be that easy
But fear surrounds me like a fence
I wanna break free

All I want is the wind in my hair
To face the fear but, not feel scared


Wild horses I wanna be like you
Throwing caution to the wind
I'll run free too
Wish I could recklessly love, like I'm longing to
I wanna run with the wild horses, run with the wild horses!


I wanna run too.

Breaklessly abandoning my self before you

I wanna open up my heart tell him how I feel

Wild horses I wanna be like you
Throwing caution to the wind
I'll run free too
Wish I could recklessly love, like I'm longing to
I wanna run with the wild horses, run with the wild horses!

I wanna run with the wild horses

..

If I said you were an angel for me,
would you believe me?
If I said you were the most beautiful in my eyes,
would you believe me?
if I said I want you,
would you believe me?
if I said I can give you everything,
would you believe me?


no,
you would not believe me then,
you are like everyone else,
I thought you were special,
that I meant anything to you,
but they were not true,
or maybe for a moment,
but no longer,


why should it be so difficult?
when they could be so easy,
I will not even try to understand,
leave you alone now.


Is it true that I'm not the only one?
Is it true that you're just having fun with my heart?
I need an answer
Is it true


do you want me to come so tell me,
I close any doors but stop trying now.
CAUSE There is nothing worse than being in love alone.
but you are too wonderful for me.


an angel without wings,
light up a gray day,
there is something special,
only you can.

allt...

det började för flera år sedan...
då mamma o pappa skiljde sig
de var ingen stor grej
inget jobbigt för mej
för jag tryckte det åt sidan
ville inte tänka på det
gömde mej i stallet
vi flyttade 8 gånger på bara några år
men jag hade stallet de fanns alltid där
de flyttade inte, de såg likadant ut
men sen försvann gisza och jag var så sjukt ledsen
och nu har jag insett att det kanske inte bara var för Gisza försvan?
kanske inte bara var arg för de?
nu har jag förstått vad de var...
jag har aldrig brytt mej om att pappa o mamma skiljde sig
att pappa träffa en ny snabbt
att mamma träffa en ny
massor syskon allt de
ne jag har bara tänkt på stallet
o de var dumt!
för nu kommer 6-7 års tankar och känslor fram
dom jag tryckt undan och gömt
det är sent nu och ett bra tag efter det med gisza
men jag har kunna skyllt på att jag inte vetat nått om gisza
men nu finns inte de längre och de känndes bra att veta hur de blev
och jag var glad ett tag
nya fantastiska vägar har öppnat sej
men så kom allt ikapp mej...
varför blev de så att dom skiljde sig?
varför sa jag inget?
varför fråga jag inget?
lina va den som grät o visa att hon var ledsen
jag sa bara att allt var jätte bra...
men de var de inte eller jag trodde de då...
men nu har de här öppnat sej och ger mej en ny chans för livet.
men tänk om de inte funkar?
vi kanske inte passar ihop?
jag kanske inte tilllåts va där så mycket som jag vill.
men nu kan jag ge upp hela livet för de
bara få komma dit
till platsen jag älskar
och borra ner ansiktet i en mjuk hals med päls.
få känna mej duktig
att jag faktist också kan nått
att jag inte är sämst på allt för så känns det nu
få känna att jag kan flyga öven om de så är på en rygg
bli uppyvingad på morgonen för att ta bussen
ja vad som helst
bara jag får komma dit igen
få tillbaka lusten helt igen
jag har förändrats mycket de senaste året.
och ja de är till mycket ledsnare till lite gladare..
men dom som inte kännt mej så länge vet inte hur jag är när jag är som gladast
de är något jag saknar att kunna gå runt och vara glad en hel dag
och de är något jag hoppas ska komma tillbax..

nu vet ni lite om mej o snälla jag ville bara skriva av mej inga onödiga kommentarer
jag orkar inte det...



,

saknaden tar över
all glädje försvinner
det växer sig till nått stort
nått hemskt
jag är rädd för den
precis som man var rädd för monstret under sängen
saknaden är så stor att den kväver mej
jag orkar inte
stå jag orkar inte resa mej
jag gråter varje dag

jag vet inte vart jag ska ta vägen
vart jag kan gömma mej
jag vet inte vart jag ska leta
för att finna
finna det jag söker
det som ingen kan förstå
det är så stort
något som betyder så mycket
men nu vet jag inte vart jag tar vägen
går snart in i mej själv.


det kanske var mitt fel
kanske inte är mitt liv?
det kanske är slut nu
jag vill inte mer.


kraften

den underbara känslan av att flyga
den extrema kraften
den stunden du glömmer allt och fokuserar
den stunden har du vingar
den stunden betyder allt
den korta tiden lever jag hela livet för

känslor

nu tar den över totalt
allt blir lidande
jag får ont i huvudet
blir trött men kan inte sova på kvällarna
för då kommer tankarna
orkar inte vara social
vill inte vara trevlig och se glad ut
för då blir de värre när jag kommer hem
skolan tar för mycket
orkar inte vara där
kan man inte få plugga hemma alla dagar utom 1?
slippa anstränga sej varje dag för att ingen ska fråga
jag vill inte vara hemma för jag är rädd
rädd för tårarna.

har jag hållit de undna för länge?
är de därför jag inte kunnat ta de lungt en ända sekund?
stressat runt
aldrig varit ensam utan att leta efter nått att göra
för jag inte vågat ta risken att rasa
jag vill bara till min drömplats
en plats ni aldrig kan förstå vad den betyder
vill satsa
vill ge allt
men nu kan jag inte göra något
vart ska jag ta vägen?


,

skulle kunna ge upp allt...
byta allt mot en häst...
jag orkar inte mer vill bara ha mitt liv tillbax...
varför vill ingen fatta
de är mitt liv
det jag vill lägga tid på
det bästa jag vet

men det är tydligen inte gott nog...

tårar ..

jag har 2 stora fina hus i stan
2 hus många skulle ge mycket för att få..
och 2 stora fina hus på landet
alla 4a husen är helt underbara
men jag har ändå inget hem
ingensttans där jag bor
inget där jag kan söka trygghet och ro
det är bara massa måsten och saker...
jag skulle kunna byta allt det mot 1 ställe jag kände mej trygg på
alla dom husen mot en liten 1a någonstans
bara jag fick vara där jämt jag kunde bo där
ha mina saker där
sånt kan jag inte nu...
nu är det bara packa och flytta
hit och dit
jag vill ha stallet
dit jag kan åka varje dag,
känna mej trygg...
där jag kan ha min plats
där jag kan leva
det är allt jag drömmer om nu
att få vara i stallet med en egen häst som vill vara med mig..
det finns inte nu och kommer aldrig finnas..
jag är ledsen men det är slut nu
jag hoppades på lite hjälp att de skulle funka
den ''hemlisen'' jag prata om
men även det förstördes
nu orkar jag inte mer förlåt..



dom kommer aldrig försvinna
kanske sluta rinna
men jag känner dom
dom bränner och plågar
inget ni ser
men jag känner

nu slutar jag kämpa
finns inget att kämpa för
allt är borta
och kommer alltid försvinna

Välkommen till min nya blogg!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0